Hörneå bys hemsida www.becken.se
Trasmattor och pappersmassa - del 10
Här följer en kort del 10 på temat "trasmattor och pappersmassa". I tidigare del 9 förmedlades ett upprop från vävstugan i Hagsta (norr om Gävle) till läsare av Becken-Webben. Fråga gällde om någon läsare hade kvar nystan av viragarn att skänka till vävstugan och stödja deras kulturarbete.
Vet man inte vad viragarn är föreslås att läsa tidigare artiklar nr 1-9 (se vänstermarginalen). Viragarn, även kallad sulfat/sulfit-filt var en del av processen inom massa och pappersindustrin. Återbruket av sådan filt gav garn till trasmattor i bygder runt dessa industriorter.
Tyvärr har uppropet om viragarn inte genererat några leveranser, i alla fall inte till Becken-Webbens Redaktion. Den filt som lämpar sig för mattväv är av äldre sort, kanske tillbaka på 1960-talet (att läsa mer om i del 7), detta till skillnad från mer sentida syntetiska varianter av sådan filt. Hörnefors Sulfitfabrik stängde portarna 1982, vilket lägger ett historiskt avstånd till filten. Idag är vävande av trasmattor inte heller någon stor aktivitet i hushållen. Det är snabbare att beställa mattor på nätet, tyvärr.
Chansen att hitta en gammal virafilt har låg sannolikhet. Men, även en låg sannolikhet kan ge napp. Av en slump råkade Skribenten snubbla över en presenningsliknande klump mellan takstolarna på vinden. Att få ned den var ett ohanterligt bestyr på ca 30 kg.
Bild 1. En "stuvbit" av virafilt från Hörnefors Sulfitfabrik.
En ansenlig bit av filt kunde rullas ut på gårdsplanen. Den var klippt på exakt 2.5 m längd. Bredden var 4.8 m. Tillsammans ger detta exakt 12.0 kvadratmeter. Garnet är ganska grovt, ca 3 mm i diameter.
Bild 2. Närbild av virafilt. Med fyndet i hand, erinras att mattvävande farmor Ebba berättade om detta värdefulla reservlager av virafilt hon sparat för kommande mattor. Tyvärr kom ålder i vägen för fortsatt vävande.
Fyndet på vinden är uppenbart en liten del av den ursprungliga viran. Bild 3 återger ett foto från Hörnefors Sulfitfabrik från 1982. Kanske kommer filten i bild 1 från denna maskin. Om man uppskattar längden på virapartiet till 20 meter, inklusive returen och diverse valsar, torde längden eller snarare omkretsen av viraduken vara 50 meter. I så fall hade filten delats i 20 st bitar, vardera 2.5 meter lång.
Bild 3. Pappsalen vid Hörnefors Sulfitfabrik. Gunnar Karlsson ses framför ett viraparti.
Hörnefors egen vävförening finns kvar. Enligt 97-åriga Estrid Bohlin, som bor i Hörneå by och är medlem i vävföreningen, är trasmatta av viragarn inget aktuellt projekt. Vad som händer med 12 kvadratmeter virafilt sparad av farmor Ebba ska funderas på.
Gunnar Engström, 2021-06-19
Kontaktuppgifter exponeras enligt medgivande - för läsare som har information om trasmattor med inslag av återvunnet garn från massaindustrin och önskar kontakt: Curt Carlsson, curt.carlsson@hotmail.com, 070-6183232Besökare